Ja, det finns ju en risk med allt, hundar kan ju kvävas på torrfoderkulor så visst finns en risk men man måste också tänka på att det är just ben och sådant hundar är gjorda för att äta och det gör de riktigt bra med, så risken är inte högre att de får ett ben i halsen än katter som jagar möss eller lodjur som äter rådjur om du förstår :) Hur många oroar sig över att utekatten äter en råtta eller fågel  ;)
Det viktiga är att lära hunden tugga noga så att de krossar benen noga, är det råa köttiga ben så slinker allt ner ofarligt och smälts i magsäcken innan det går vidare. (benen måste förtåss alltid vara råa för att inte bli vassa när de krossar för då kan de ju såklart orsaka skada). 

Antar att du tänker på F-benen med, vilket är en gammal ovana som jag tror härstammar från tiden då man gav tillagade ben från matbordet osv. Tillagade ben blir sköra och är dessutom väldigt svårsmälta. Tänk tex på råa fiskben, de är ungefär som tjocka morrhår, mjuka, medans tillagade fiskben är vassa som nålar, kycklingben (alla andra ben med) ändras på samma sätt vid tillagning.

Men har man en hund som inte tuggar noga ökar ju riskerna självklart, då man kan ta en hammare och banka sönder vingarna och ge för då gör det inget om hunden sväljer lite mkt. Eller hålla i benen osv ;)
Många hundar ligger ju också och gnager på pinnar när de är ute utan att någon reagerar och tänker att hunden kommer kvävas och är det mjuka kvistar så är ännu färre oroliga,,, dum jämförelse dock ;) Det jag menar är att man ibland oroar sig över fel saker, men F-benen sitter fortfarnde i hos många :D